Behöver någon som behöver mig.

Idag är en jobbig dag. En sån som jag fått mycket på senaste. Känner mig allmänt konstig. Svag, trött och misslyckad. Jag vet, jag är inte en misslyckad person. Men det känns som det. Gör ingenting på dagarna, lyssnar på sorgsen musik och tycker synd om mig själv. En av mina bästa kompisar åker snart, långt bort en lång tid. Vem ska jag då gå mina "möts på parkeringen om 5-minuter" promenader med? En till kompis åker snart, i februari och en kompis är redan i Kreta. Vad ska det då bli av mig ? Jag vill vara den som säger till mina barnbarn att när jag var ung och hade slutat skolan så åkte jag bort. Långt bort under en lång tid. Jag är så trött på den här stan, varje morgon vaknar jag och tänker; jag vill bort. Vill inte vara här längre. Jag är så osäker på mig själv. Tror inte att jag klarar av någonting, men jag gör det ! Ser alltid ner på mig själv, är avundsjuka på alla som gör något. Jag tänker bara att det är något som jag aldrig skulle klara, jag är inte en sån person. Jag tänker på något som jag verkligen vill bli och hur kul det skulle vara, sen kommer tanken; men gud Jonna, det skulle du aldrig klara av. Måste sluta tänka så, sluta. Måste bli starkare.

Hej.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0